Gruvdamen – Daniel Svanberg

Baksidestext: 
När den hyllade författaren Bergdahl hittas död i sitt townhouse på Upper East Side i New York rasar Jakob Jonssons värld samman. TV-producenten Jakob är Bergdahls enda arvinge och när han hittar ett gammalt ljudband på sin döda mentors vind får han inblick i ett mörkt förflutet vars rötter sträcker sig långt bak i tiden till Bergslagens djupa skogar. På det knastriga bandet hörs hur två barn mördas.

När Jakob beger sig till Sverige för att nysta i Bergdahls förflutna rullas den gamle författarens smärtsamma barndom upp. Den ensamma uppväxten på barnhem, sadismen och de täta granskogarna precis runt knuten. Och Gruvdamen. Maja. Hon som vill ha kött.

Kort därpå blir Jakobs liv ännu mer förvirrat. Under sitt besök i Sverige kopplar det där mörka och onämnbara som vilar i skogen grepp om honom. Det vägrar att släppa taget. Samtidigt börjar de döda att komma tillbaka …

–

Första meningen: Maja vill ha kött.

–

Kommentar: Ursäkta språket, men fy fan vad bra! Jag läser ganska lite skräck. Har jag fått för mig i alla fall, och när jag läser den här förstår jag varför men jag tycker samtidigt att jag är dum i huvudet. Jag läser inte den här typen av böcker för att jag har alldeles för bra fantasi och får väldigt svårt att sova i mörker om det jag läser är hemskt (ser inte alls på skräckfilmer av exakt samma anledning). Däremot tycker jag att jag är dum i huvudet som inte läser sådana här böcker om de är lika välskrivna som Gruvdamen är (även om det är exakt för att den här är så välskriven som bilderna i huvudet känns alldeles för realistiska).

Ibland känns det lite som tanken med Inception, en bok om en författare, en bok där det ibland kommer utdrag ur en bok, osv … men det är snyggt gjort rakt igenom. Man skulle kunna tänka sig att en bok som blandar både text skriven av en karaktär, nutid och dåtid skulle bli förvirrande men det är det inte. Mycket beror antagligen på att Svanberg har valt att ha det väldigt uppdelat.

Det finns komik och igenkänning i boken med en hel del moderna popkulturreferenser, som i alla fall fungerar på en sen åttiotalist som mig själv och för mig är det tur, för det underlättar mörkret i resten av boken.

Varför har den då inte fått ett perfekt betyg? Dels beror det antagligen lite på att det inte är mitt vanliga genreval. Men det beror också på att den ibland har en väldigt liten tendens att kännas upprepande och långrandig. Inte många gånger, men nog många för att det ibland kändes som alldeles för mycket.

Läsvärd? Absolut.
Blir den kvar i bokhyllan? Absolut. Jag har redan prackat på min sambo att han ska läsa den! Kommer också att rekommendera den varmt till alla jag känner som har en bra nattlampa.
Kommer jag att läsa mer skräck? Ja, fast kanske inte den närmaste tiden. Nu behöver jag lite lättsammare för att inte krevera.
Kommer jag att tycka att det blir kul att somna i mörkret i natt? Nej, men jag läser ändå på plattan tills jag somnar, så det borde gå bra.

Tack Hoi förlag för recensionsexemplaret!

–

Betyg: 4,8/5

–

Titel: Gruvdamen
Författare: Daniel Svanberg
Förlag: Hoi förlag
ISBN: 978-91-7697-013-3
Antal sidor: 319
Språk: Svenska
Utgiven: 2016