Återträffen – Guillaume Musso

Första meningen:

Manon Agostini parkerade sin tjänstebil i änden av Chemin de la Garoupe.

Baksidestext:

En högstatusskola utanför Antibes täckt av snö
Tre vänner sammanlänkade av en tragisk hemlighet
En ung kvinna som uppslukad av natten

Franska rivieran, vintern 1992
En iskall natt, när hela skolområdet förlamats av en snöstorm, rymmer nittonåriga Vinca Rockwell med filosofiläraren som hon har ett hemligt förhållande med.
Ingen kommer någonsin att se dem igen.

Franska rivieran, våren 2017
Fanny, Thomas och Maxime, Vincas bästa vänner och en gång oskiljaktiga, har inte pratat med varandra sedan de slutade skolan, där det nu anordnas en återträff. För tjugofem år sedan murade de in ett lik i skolans idrottshall, den som nu ska rivas för att ge plats åt en ny byggnad.

Inget kan längre hindra sanningen från att komma fram.

Kommentar:

Fyra vänner som knappt har pratat med varandra sedan de slutade skolan, träffas nu igen på en återträff. Problemet är att Thomas inser att de ska bygga om skolan och det innebär problem för hela hans framtid. Tjugofem år tidigare var han nämligen med om att mura in ett lik i den nya idrottshallen och om den skulle rivas, skulle det också innebära att gamla lik formligen rasar ur garderoben och tillsammans med sin bästa vän försöker han nu förhindra det hela.

Och vad hände egentligen med Vinca, som försvann samma natt? Strax efter försvinnandet kom flera tips om att hon hade synts på olika ställen, men spåren svalnade och hon har inte återfunnits.

Guillaume Musso är en mästare på den här genren. Det är fartfyllt och spännande och dessutom fyllt med mängder av vändningar. Så fort jag tror att jag vet vad som har hänt, ändrar Musso på något som gör att jag inte alls vet vad som händer längre.

Något jag verkligen gillar är att Musso inte är rädd för att det ska vara våldsamt eller att folk ska dö, men det känns aldrig onödigt eller obetänkt. Allt som händer gör det av en mening, även om meningen är att lura läsaren till att tro att hen vet vad som ska hända härnäst.

Persongalleriet är lagom stort, speciellt eftersom vi också får tillbakablickar från 25 år tidigare, för att vi ännu mer ska tro att vi är med på vad som händer. Det är samma personer i båda tiderna, och det förstärker också berättelsen på ett snyggt sätt, för vi får plötsligt förklaringar till varför de är som de är idag, när vi möter dem för så länge sedan. Jag är också mycket förtjust i att det inte är frid och fröjd i allas liv utan att alla har sina problem att tampas med, som ibland är en direkt följd av valen de gjorde för så länge sedan. Det är trovärdigt, även om kanske inte allt annat i berättelsen är det. Men det är också en av tjusningarna med Mussos skrivande. Det är inte alltid trovärdigt men det är spännande rakt igenom.

Språket är genomgående bra och Christina Norrmans översättning har jag inget att klaga på, den flyter fint.

Betyg: 4,5/5

Titel: Återträffen (Original: La jeune fille et la nuit)
Författare: Guillaume Musso
Översättare: Christina Norrman
Format:
Inbunden
Förlag:
Bokförlaget Nona
ISBN: 
978-91-89177-93-2    
Antal sidor: 367
Språk: Svenska (Original: franska)
Utgiven: 
2021 (original: 2011)

Här kan du hitta den: Adlibris, Bokus, Cdon, Omnible

*
Läs också:
Recension av Central Park
Recension av Samtal från en ängel

En reaktion till “Återträffen – Guillaume Musso

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.