Bränt land – Cecilia Åhman

Första meningen:

Kvällen lade sig som en mörk slöja över bergen i Jungfruns Bälte.

–

Baksidestext: 

Vad skulle du göra om du blivit såld, av den enda person du litar på, till en man som njuter av att plåga och utnyttja andra? Samla mod och fly ut i en värld du inte vet något om, eller ge upp och låta någon ta din frihet ifrån dig?

Atiline, en ung kvinna, väljer att fly från en beryktad slavägare och kastas därmed in i en farlig katt- och råttalek som får återverkningar långt utanför henne själv. Hon följer det enda spår hon har, mot en möjlig fristad, men drivs också omedvetet mot en överraskande sanning om sig själv och sitt magiska arv.

Bränt Land är första boken i trilogin Arvet efter Mörkertiden. Handlingen utspelar sig i en sargad värld, där magi är belagd med dödsstraff, där människor gläds åt att äga andra och där en maktlysten kejsarinna driver ett ödesdigert spel med sitt land som insats. Allt för att bli den envåldshärskare hon alltid velat vara. Mitt i allt detta återfinner vi Atiline, vars desperata kamp får konsekvenser ingen kunnat föreställa sig.

–

Kommentar:

Den första delen i serien Arvet från Mörkertiden lovar gott inför fortsättningen.

Cecilia Åhman är väldigt bra på att skriva olika karaktärer. I fokus har vi Atiline, som säljs av sin morbror som slav, men hon flyr och vi går följa hennes flykt genom många vändor. Hon är väldigt komplex som karaktär. En person som inte har någon större koll på sitt förflutna och samtidigt är oerhört självkritisk, har dåligt självförtroende och är mycket stark. Genom att ändå få små inblickar i andra viktiga karaktärers tankar och känsloliv, samt vad som händer medan Atiline inte finns tillgänglig precis på samma ställe, får historien ett ännu större djup och det gör också att allt fokuseras ännu mer på henne, vilket jag tycker är snyggt.

Det är ett relativt rikt persongalleri, och det är ganska ovanliga namn som ibland också liknar varandra. När jag väl kommer in i läsningen går det bra, men det kräver lite koncentration varje gång för att komma ihåg. Jag gillar komplexiteten hos de flesta av karaktärerna och framför allt hos Atiline, som jag redan skrivit, men också Asol och Embla.

Jag gillar också att det känns nytt alltihop. Även om idéerna är sådana som skrivits om av en mängd författare känns det spännande och nytt som idé. De olika vidunder och demoner som finns känns igen som karaktär men känns ändå nyskrivna och egna för just Arvet från Mörkertiden.

Däremot tror jag att det är lätt att bli avskräckt av tjockleken, och att den är lite svår att komma in i till en början. Men jag vill uppmuntra att ge den ett försök. Det är ett driv rakt igenom boken (speciellt när Atiline faktiskt lyckas ha lite tur), händelserna är korta och rappa och man hinner aldrig få tråkigt. Det är en hel del vändningar som hela tiden håller allt intressant.

Det är ett bra språk genom hela boken som är lättläst, vilket är skönt i och med bokens tjocklek.

Den nya utgåvan har också ett mer tilltalande bokomslag, enligt mig, och jag hoppas att det hjälper till att ge serien läsare, för det förtjänar den.

–

Betyg: 4/5

–

Titel: Bränt land
Författare: Cecilia Åhman
Format: Häftad
Serie: Arvet från Mörkertiden #1
Förlag:  BoD
ISBN:   978-91-7463-411-2
Antal sidor: 472
Språk: Svenska
Utgiven: 2016 (ny utgåva med annat omslag från Öppna vidder förlag 2018, som länkas till nedan)

Här kan du hitta den: Adlibris, Bokus, Cdon, Omnible