Falsksken – Sara Engström

Första meningen:

Ingen vaktade gränsen

Baksidestext: 

Vi stannar inne i staden, innanför gränsen som håller oss trygga. Allt annat har de tagit från oss. Landet. Framtiden. Alla sagor säger samma sak – de är ute efter vårt blod.

Kriget har lämnat det moderna samhället i spillror. Kontakten mellan olika städer är nästan helt bruten. Långt upp i norr ligger Järsele, människornas nordligaste utpost. Landet utanför stadsgränsen tillhör varelserna. Det är förbjudet att kontakta dem, men alla lyder inte reglerna. Kerstin har sett något som tvingar henne och hennes barnbarn att ge sig ut i mörkret.

Falsksken är en mörk framtidsskildring rotad i folktro.

Kommentar:

Det första jag måste erkänna, är att jag blev oerhört förvånad över hur mörk Falsksken av Sara Engström är. Mörk och otrevlig men aldrig för läskig, vilket är ett stort plus hos mig, eftersom jag är väldigt lättskrämd.

Det är en dystopisk värld vi kliver in i. En värld där mänskligheten stängts av i städer, enbart skyddade av rågången. Utanför lurar monster och ingen, förutom med tåget som åker fram och tillbaka med förnödenheter och varor, kan ta sig tryggt ut och in ur Järsele. Det är en utsatt värld, minsta lilla oväntade ändring kan få oanade konsekvenser.

Den enda som har kontakt med varelserna utanför är Kerstin, en gammal arkivarie, som använder byteshandel med olika väsen för att kunna se in i framtiden. Men den hon oftast litar på sviker henne och tipsar om en annan som kan hjälpa henne se mer, något som kräver en farlig vandring utanför rågången. Andra omständigheter gör att hon måste ge sig iväg utan att bara tillräckligt förberedd.

Jag gillar kopplingen till den svenska folktron som finns, om man är bekant med den. Den får det att kännas ännu mer ödesmättat och nästan förutbestämt.

Persongalleriet är stort, och det är ibland lite svårt att hänga med på vem som är vem. Att vi dessutom får följa tankarna hos främst fyra olika personer gör att galleriet växer, men samtidigt får vi också ett mer djup i berättelsen och se saker från många olika perspektiv. Det gedigna persongalleriet och den speciella världen som målas upp tar ett tag att komma in i, men när jag väl har koll på vilka alla är och var de håller hus och hänger ihop är jag fast. Jag gillar Kerstin, även om hon visar sig vara väldigt mycket mer mångfasetterad än jag trodde i början. Jag är också väldigt förtjust i Jokk, som även han visar sig ha väldigt många kvaliteter och sidor, och speciellt förtjust är jag i den framtoning mot folktron som Engström har gett honom.

Det är något som jag uppskattar med Falsksken, det händer väldigt mycket oväntat som jag inte ens i mina vildaste fantasier kan räkna ut under läsningens gång. Hela tiden får jag omvärdera vad jag tycker och tänker om de olika personerna för att försöka ligga steget före. Det visar sig att jag aldrig gör det, och det gör att läsningen blir rolig längs vägen, trots det tunga och mörka innehållet. Och det är tur, för det känns faktiskt lite som att man har skarvat lite med marginalerna och radavståndet eller något liknande, det blir lite fullt på sidorna och svårläst innan man har kommit in i det hela.

Språket är annars bra och målande, inget onödigt utsvävande´och passar bra till genren.

Betyg: 4/5

Titel: Falsksken
Författare: Sara Engström
Format: Inbunden
Förlag: 
Undrentide förlag
ISBN: 
  978-91-985914-1-5  
Antal sidor: 258
Språk: Svenska
Utgiven: 
2020

Här kan du hitta den: Adlibris, Bokus, Cdon, Omnible

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.