Inom cirkeln – Kristina Suomela Björklund

Första meningen:

Den magra flickan stretade emot, men förgäves.

–

Baksidestext: 

För tusen år sedan lämnades ett barn ute i regn, kyla och mörker på en offersten.
Idag hittas en liten pojke i ett fallfärdigt, gammalt hus i de norrländska skogarna.
Något mörkt drar över Sverige. Något som får folk att försöka fly för sina liv.

Moa, som så länge har drömt om ett barn, hittar honom i ett fallfärdigt hus. Pojken är blek och kall, men nu ska han få känna sig trygg i deras hem. Dock upptäcker hon snart att det är något som inte stämmer med pojken. Han är vaken om nätterna och ritar underliga tecken på papper och senare i jorden runt huset.

Moas man Thomas är också orolig över pojken, men har tankarna på annat. Ett sår kliar och han känner något som vaknar inombords. En ilska som han har svårt att behärska och en brännande längtan efter något förbjudet.

En man rör sig genom skogen och ute på vägarna om nätterna. Letar. Ångrar djupt det han gjort, det han har släppt lös. Saknad och ånger river inom honom och han förbannar sig själv om och om igen.

–

Kommentar:

Åh, fy så obehagligt. Det är fantasy, odödlighet och zombies, fast i en lite annan tappning. Från första sidan sätts stämningen och sen håller Kristina Suomela Björklund i det fram till sista sidan. Ibland funderar jag på hur det ska gå att få handlingen att hålla iom mer spännande mest hela tiden men Suomela Björklund lyckas hela tiden göra twister som gör att det är svårt att lägga ner boken. Själva huvudhandlingen tycker jag om väldigt mycket, hur allt ska lösas skulle jag också säga är väldigt bra och slutet är ungefär så oväntat som jag förväntar mig. Någonstans mot slutet räknar jag ut hur det antagligen kommer att sluta, och så blir det också. Det stör mig inte alls, för jag tycker att det är riktigt snyggt gjort (och så får jag känna mig lite smart).

Att vi får följa ett par olika perspektiv (Lovina historiskt, Moa, Thomas och mannen) är bara bra för både läsflytet och berättelsen. Jag gillar den historiska delen, som gör att Lovina känns som en väldigt djup karaktär samtidigt som hon känns väldigt obehaglig och moderlig samtidigt. Moa är nog den person som jag fastnar mest för, för hon känns både stark och svag, innerlig och kall samtidigt. Thomas blir en karaktär som jag rent ut ogillar efter ett tag men jag tycker samtidigt att författaren lyckas väldigt bra med honom som person just av den anledningen att jag går till att ogilla honom så starkt. Mannen (vars namn framkommer men jag inte talar om det här) gillar jag mer och mer allteftersom boken framskrider. Verkar rekorderlig och som en bra person, trots omständigheterna. Jag kan dock tycka att det är lite stereotypiskt och tråkigt att Suss är som Suss är, och det hade på något sätt tilltalat mig mer om det varit Robban som varit på det sättet, men det är ju en smaksak. De olika perspektiven gör att det sällan går i stiltje, men samtidigt bryter de av varandra på ett sådant sätt att jag som läsare får lite andrum från det som känts jobbigt precis i stunden.

Jag gillar också att det till stor del utspelar sig i de norrländska skogarna. Dels för att det faktiskt ger en trovärdighet till historien som den annars inte hade haft (var kan man annars gömma en by fulla med människor som håller på att förvandlas till levande döda?) men också för att så många böcker handlar om södra delen av Sverige. Sen kanske det är lite oturligt att det inte är en så positiv handling för stackars Norrland, men vad ska man göra när månghundraåriga personer sprider sjukdomar omkring sig?

Språket är bra och passar till genren.

Omslaget är mycket tilltalande och säger mycket om bokens innehåll.

–

Betyg: 4/5

–

Titel: Inom cirkeln
Författare: Kristina Suomela Björklund
Omslagsillustratör: Mattias Holding
Format: Häftad
Förlag:  Whip media
ISBN:   978-91-88945-07-5
Antal sidor: 272
Språk: Svenska
Utgiven: 2019

Här kan du hitta den: Whip Media, Adlibris, Bokus, Cdon, Omnible

*
Läs också:
Recension av Karne : Skriet från Häxberget