Bärnstenar i vattnet – Michéle Glatthard

Första meningen: Den unga pigan tog ett djupt andetag innan hon modigt ställde sig mellan sin husbonde och dörren.

Handling: 
Året är 1657. Prästens hustru dör i barnsäng och ryktena börjar spridas samma natt. Det pratas om klor och sylvassa tänder, som har slitit upp moderns mage från insidan, om horn och en kropp täckt av hårda förkolnade fjäll. Prästfrun har fött djävulens avkomma, sägs det. Men barnet som den unge lövjekarlen hittar i skogen denna natt liknar inte beskrivningen alls. Flickan har sammetsmjuka, röda lockar och nyfikna bärnstensgula ögon.

Lövjekarlen tar med sig flickan på sina vandringar och lär henne allt han kan om örter och läkeväxter. Han visar henne vägen till älvornas rike och bjuder upp henne till dans när de hör Näckens spel. Ju äldre hans Teresa blir, desto klarare blir det för dem båda att deras vägar har korsats förut, i en annan värld, en annan tid. En gång har de varit älskare, men vad väntar dem i detta liv? Medan de försöker komma underfund med sina känslor, drar häxjägarna allt närmare och snart måste lövjekarlen och Teresa fly för sina liv.

Kommentar:
Som första del i en trilogi är det här en tegelsten på sina 550 sidor och egentligen skulle den väl kanske kunna kortas ner en del, för det är en del upprepningar och en del transportsträcka. Men som första del i en serie på det här sättet är den väldigt bra. Man får lära känna de väsentliga personerna och jag älskar all koppling till det övernaturliga och den svenska folktron. Boken är oerhört gripande och på många sätt också spännande.

Tyvärr hade jag inte tiden att sträckläsa den här boken. Jag tror att det skulle göra den allra mest rättvisa så jag föreslår att man inte påbörjar den här om man inte har mycket tid för att läsa för tillfället. Men även när jag inte läste boken fanns de där isgrå och bärnstensgula ögonen kvar i mitt bakhuvud och jag undrade ofta hur det skulle gå för dem. Nu när jag har läst klart boken känner jag mig lite tom.

Språket passar för tiden men är ändå modernt. Med det menar jag att det inte är ord som sticker ut som alldeles för moderna för att kunna ha använts på 1600-talet och inte att de talar gammalsvenska. Då hade jag ännu inte varit klar med boken. 😉

Persongalleriet är ganska stort, men inte för stort. Det skymtar många personer i periferin men i närheten av bokens två huvudpersoner finns inte fler än man kan skilja på och hålla reda på.

Det finns en hel del tvister som är oväntade och oerhört spännande och de sista 150 sidorna sträckläste jag med både glädje, förtvivlan, förvåning och en hel del tårar. Det här är en serie som jag definitivt kommer att vilja läsa färdigt.

Betyg: 4/5

20180530_1355571600629987.jpg

Titel: Bärnstenar i vattnet
Författare: Michèle Glatthard
Format: inbunden
Serie: Lövjekarlens vandringar #1
Förlag:  Ebes förlag  
ISBN: 
 978-91-88187-25-3
Antal sidor: 550
Språk: Svenska
Utgiven: 2017 (original: 2014)

Här kan du hitta den: Adlibris, Bokus, Cdon

 

 

Annonser

En reaktion till “Bärnstenar i vattnet – Michéle Glatthard

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.